Etikettarkiv: Danmark

Michael Armitage

Pressbild: Baikoko vid mynningen av Mwachemafloden (2016)
Fotograf: Ben Westoby © White Cube, London

Ny Carlsberg Glyptotek: Utställning till 2021-10-17
Vägbeskrivning: Dantes Plads 7, Köpenhamn  
Digitalt: Ny Carlsberg Glyptotek

I år visar Glyptoteket den kenyansk-brittiske målaren Michael Armitages konst. Berättelse från en analfabet är Armitages första separatutställning i Norden och museets tredje samarbete med familjen Obels stiftelse kring samtida, internationella konstnärer. Glyptoteket visar ett urval betydande målningar, från tidigt skede fram till idag, samt låter dem föra dialog med museets samlingar. Det senare sker genom att utställningen samtidigt är en installation där Armitages verk samverkar med franska målningar som Berthe Morisots Sjuksköterska (1880) eller Paul Cezannes Badande kvinnor (omkr. 1900). Även antika, mytologiska skulpturer som guden Apollo och kung Juba II av Numidia förekommer i utställningen. Den spänning och korsbefruktning som uppstår är typisk för Armitage. Målaren vistas och arbetar i gränslandet mellan östafrikansk och västeuropeisk kultur. Ett gränsland som han är uppvuxen i, som har präglat honom och som han valde att utforska djupare. Armitages konstnärskap väver samman aktuella händelser med populärkultur, folklore och historiesyn.  

Michael Armitage är uppvuxen i Kenyas huvudstad Nairobi, där han föddes 1984. Hans far var brittisk revisor och hans mor kenyansk företagare med klädaffär. Miljonstaden Nairobi hör till Afrikas ekonomiskt betydande städer och är en kulturell liksom politisk smältdegel. I befolkningen finns ett fyrtiotal etniska grupper och Kenya var till 1963 brittiskt protektorat. Armitage tecknade redan som barn och funderade i tonåren över att bli illustratör. Mötet med frisinnade, kenyanska konstnärer och besök på utställningar fick honom på andra tankar. En livslångt band till afrikansk tradition och bildkonst knöts. Efter millenieskiftet studerade Armitage vid The Slade School of Fine Art (fil. kand. 2007) och Royal Academy Schools (fil. mag. 2010) i London. Armitages genombrott var första separatutställningen på White Cube i London (2015). Sedan dess har hans målningar fortsatt ställas ut för konstpublik världen över. I städer som München (Haus der Kunst), San Fransisco (Berkley Art Museum) och Kapstaden (The Norval Foundation).

Under studieåren i London konfronterades Armitage med förminskande, felaktiga beskrivningar av afrikansk konst – den sågs som primitiv. Det var synsätt han aldrig accepterade och som senare har gett hans målningar en särskild laddning. Armitage utgår alltid från Kenya i sitt arbete, även om hans ateljé finns i London. Landet utgör fonden och dess samhällsliv motivkretsen i hans konstnärskap. Därtill hämtas element från helt andra länder och tidsepoker. En del målningar har klassiskt stoff men kontexten är vår tids politiska och sociala Kenya. Verket #MyDressMyChoice har till exempel drag av Diego Velazquez Rokeby Venus (1647). Armitages konst är influerad av såväl européer som Francisco Goya och Paul Gauguin som av afrikaner som Meek Gichugu och Jak Katarikawe. Bilderna ställer frågor om mänskliga rättigheter i det moderna Kenyas vardag. Konstnären målar sina verk på dukar av lubugo. Det tygliknande, miljövänliga materialet görs för hand av barken från fikonträd enligt ugandisk tradition.  

Curator: Anna Kærsgaard Gregersen, Michael Armitage 

Michael Armitage
Hemland: Kenya, född 1984 i Nairobi, verksam i London 
Utbildning: The Slade School of Fine Art, Royal Academy Schools
Kända verk: Mydas, The Promised Land, Conjestina, The Flaying of Marsyas 
Representerad: MoMA San Fransisco, National Galleries of Scottland, Taipei Fine Arts Museum
Utmärkelser: The Ruth Baumgarte Art Award 
Grundare: Nairobi Contemporary Art Institute 
Konststil: Modernism, symbolism

Farshad Farzankia

Pressbild: Himmelhunden (2020)
Fotograf: Malle Madsen

ARKEN Museum för modern konst: Utställning till 2022-02-27
Vägbeskrivning: Skovvej 100, Ishøj  
Digitalt: ARKEN Museum för modern konst

Med sommaren på ARKEN följer i år Farshad Farzankias slående, symboliska måleri som för första gången visas på museum. Konstmuseet introducerar publiken till tjugotre stora målningar och ett kollage, som alla berättar historier. Utställningen har fått namnet Om jag står, efter den danska poeten Inger Christensens dikt från 1962. Farzankia tolkar dikten som ett budskap om hur varje människa kan resa sig, lämna avtryck och ta plats i världen. Dessa tankar, som också kan läsas som uppmaningar, återkommer hos konstnären som undersöker begrepp som identitet, migration och frihet. Farzankias konstverk är scener ur livets teater där karaktärer rör sig i tid och rum. Måleriet, som inleddes för fem år sedan, är rebelliskt men refererar till persisk historia och västerländsk kultur. Ett kompromisslöst bildspråk som ruckar på gängse föreställningar och utmanar oss. Den självlärde dansk-iraniern, som var en efterfrågad formgivare, har på rekordtid gjort sig ett namn med utställningar i Köpenhamn, Berlin och Los Angeles.    

Farshad Farzankia bor och arbetar i Köpenhamn men kommer ursprungligen från Teheran. Hans familj flydde 1986 ett auktoritärt Iran präglat av politisk-religiös revolution och fullt krig. Det var en utveckling som redan inletts när Farshad föddes, sommaren 1980. Landets nya ledare förkastade tidigare influenser från västerlandet och grundade en teokrati. På hösten samma år ljöd flyglarmet när Irak gick till militärt angrepp. Farsankias föräldrar var bildad medelklass som diskuterade litteratur, musik och film. Modern arbetade som medicinsk sekreterare, fadern var grafisk formgivare på en stor tidning. Faderns arbetsrum var Farshads första erfarenhet av bild och typografi. När fadern några år senare greps på grund av samhällskritik blev situationen ohållbar. Modern, Farshad och hans bror lämnade Iran och bodde ett par år i Turkiet. Därefter kunde de flytta till Danmark och kustorten Gilleleje. I det nya landet blev tonåringen Farshad en sökare som talade danska, såg amerikanska filmer och läste persiska texter. Han utbildade sig senare till grafisk formgivare och var i femton år yrkesverksam i Köpenhamn. 

Farzankias unga konstnärskap var först en fritidssyssla, även om han alltid tecknat. Men när en kollega 2016 ordnade gemensam ateljé frigjordes något större och Farzankia blev målare på heltid. Redan året därpå deltog han i utställningarna News at Last på Andersen’s i Köpenhamn, Soul Mate på Galerie Kornfeld i Berlin samt Art Fair på Richard Heller Gallery i Santa Monica. 2018 visade Andersen’s målarens första separatutställning Bread and Flower. Farzankia arbetar även med installation och skulptur, som i verket Phoenix i samarbete med Jonas Krüger. Konstnären ser kultur och språk som fönster mot nya världar och inspireras av bland andra Jean-Michel Basquiati, Gunnar Ekelöf, Abbas Kiarostami och Asger Jorn. Farzankias levande färgkompositioner är rika på symboler, från hans uppväxttid på 1980-talet fram till idag. Tematiska bilder synliggör perspektiv och spänningar i vårt samhälle, nya sammanhang uppstår. En återkommande figur i Farzankias konst, liksom i Rumis poesi, är fågeln. Flyktens, frihetens och förändringens budbärare.  

Curator: Dorthe Juul Rugaard

Farshad Farzankia
Hemland: Danmark, född 1980 i Iran 
Utbildning: Grafisk design, fil. kand. i Köpenhamn 
Kända verk: Nobody walks alone, Time-Glass #3, Freedom exists, Pieta, Flowers  
Representerad: ARKEN Museum för modern konst, Nya Carlsbergfonden, The Progressive Art Collection, Yusaku Maezawas privata samling  
Konststil: Neo-expressionism, symbolism

Anna Ancher

Pressbild: Solsken i det blå rummet, detalj (1891)
Fotograf: Skagens konstmuseer © SMK

Statens Museum för Konst: Utställning till 2021.01.31
Vägbeskrivning: Sølvgade 48, Köpenhamn  
Digitalt: Statens museum för konst

Allra längst upp Jyllands nordspets ligger semesterpärlan Skagens kulörta hus. Utanför sanddynerna brusar Skagerrak och Kattegatt. Det gamla fiskesamhället med rötter i medeltiden var en gång Danmarks största och präglades av stormar och tungt arbete. Men ljuset är magiskt och stränderna långa i det böljande landskap som under 1870-talet gav upphov till en berömd konstnärskoloni — Skagenmålarna. Det här var industrialismens tidevarv i Europa. Men på landsbygden jämte fabrikerna som sköt upp ur marken spirade samtidigt nya gemenskaper. Den fria konsten blev motvikt till maskinen och konstnärer som också ville fjärma sig från reaktionära lärosäten samlades i kolonier. I Norden blev Skagenmålarna tveklöst en av de mest färgstarka grupperna. De första stegen togs redan 1833 när målaren Martinus Rørbye klev ur droskan och fångades av landskapet. Författaren H C Andersen var en annan betydande gäst som 1859 upptäckte Skagen. Med åren spreds ryktet om den ljusa kustorten och dess vyer blev ett spörsmål bland konstnärer.    

På 1860-talet började målare från Danmark, Norge och Sverige strömma till och det ensliga fiskeläget Skagen blev arbetsplats också för konstnärer. Den särpräglade miljön med sin genuina befolkning inspirerade till landskapsbilder och figurmålningar. Typiskt för kända Skagenmålare som Peder & Marie Krøyer, Holger Drachman och Viggo Johansen med flera var realistiska skildringar av den lokala vardagens arbete, jämte lättare friluftsmotiv, ofta befolkade av sommargäster. Skilda världar möttes på Skagen men nyfikenheten var ömsesidig, målarna livade upp orten och nya vänskapsband knöts. De flesta tillresta målare tog in på Brøndums Hotel som drevs av det strävsamma krögarparet Erik och Ane Hedwig Brøndum. Hotellets servering blev en sorlande mötesplats för konstnärer, även för kompositörer och författare. På sätt och vis blev värdshuset också galleri, många konstnärer betalade logi med sina verk. Det var här Michael Ancher 1874 klev in genom dörren och träffade krögarparets driftiga dotter Anna. De förstod snart att det var de två, men Anna var mycket ung. Bröllopet stod sex år senare.  

Anna Ancher var unik bland Skagenmålarna eftersom hon var född och uppvuxen på Skagen. Hon kände fiskarfamiljerna och fann vägen genom landskapet som lockat hit målarna. Hennes barndom utspelades mitt i den framväxande konstnärskolonin, hon såg målningarna och hörde samtalen på gästgiveriet där hon gjorde sina första skisser. I en tid som motarbetade kvinnliga  konstnärer stod ödet på Annas sida. Den blivande maken Michael Ancher såg Annas begåvning och tillsammans med bland andra Karl Madsen ordnade han lektioner och övertalade föräldrarna. Vintern 1875 for Anna till Wilhelm Kyhns målarskola i Köpenhamn och den första av tre studieperioder. Anna Ancher etablerade sig på Charlottenborgs vårutställning 1881 i Köpenhamn. Med sitt briljanta färgsinne var Ancher bland de förnämsta Skagenmålarna och nyskapande inom danskt måleri. Konstnären är särskilt känd för sina nyansrika, intensiva vardagsporträtt och interiörer med infallande dagsljus. Konsthistorikern Lise Svanholm menar att Ancher var den första danska målare som lyckades fånga solstrålar. Utställningen på SMK ger besked.  

Anna Ancher
Hemland: Danmark, född i Skagen (1859-1935)
Utbildning: Wilhelm Kyhns målarskola för kvinnor, Pierre Puvis de Chavannes ateljé i Paris, Studieresor till Wien och Paris
Kända verk: Flickan i köket, Aftonbön, Interiör med röda vallmor
Utmärkelser: Eckersbergmedaljen, Tagea Brandt Rejselegat
Representerad: Skagens Museum, Ribe Kunstmuseum, Hirschsprungska Samlingen
Konststil: Naturalism, kolorism