Kategoriarkiv: Bildkonst

Olivia Holm-Møller

Pressbild: Hulelandsby, Spanien (1936)
Fotograf: Ole Mortensen

Holstebro konstmuseum: Utställning till 2017-05-28 
Vägbeskrivning: Museumsvej 2A, Holstebro
Digitalt: Holstebro konstmuseum 

Olivia Holm-Møller föddes 1875 och växte upp som lärarbarn i det danska bysamhället Homå på det vildvuxna Djursland. Familjen präglades av den filosofiske folkbildaren Nikolaj Grundtvigs tänkande och Olivia var elev i friskolor efter hans modell. Grundtvigs progressiva idéer fick stor betydelse för landsbygden och särskilt flickors utbildning. I vuxen ålder stod Holm-Möller själv vid katedern och höll lektioner i danska språket eller undervisade i handarbete. Hon var även gymnastiklärare. Vid sekelskiftet träffar Holm-Möller konstnären Elise Konstantin-Hansen och får djupare kontakt med sin egen konstnärliga drivkraft. Hon överger lärargärningen och reser till Köpenhamn för studier på Fröknarna Mundt och Luplaus tecknarskola. Året 1901 blir Holm-Möller antagen på Kungliga konstakademin där professorerna August Saabye och Viggo Johansen handleder i bildhuggarkonsten och drar upp riktlinjer för teckningens grunder.

Efter två års studier börjar Olivia Holm-Möller arbeta med modeller för kakelugnar hos C M Hess järnbruk i Vejle. Studieuppehållet fortsätter med en utlandsresa till England 1905. Holm-Möller vandrar långa stunder på British Museum och inspireras av samlingens klassiska mästerverk. Etrusker och greker gör bestående intryck. I denna inledande period arbetar hon främst med skulptur, relief och träsnitt. 1906 får konstnären sitt första stipendium och lär känna målaren Ejnar Nielsen under en vistelse i Italien. Kollegorna ska senare göra många danande konstresor ihop till länder som Grekland, Egypten och Kenya. 1908 premiärvisas Holm-Möllers verk under vårutställningen på Charlottenborg. Ett par år senare lämnar hon studierna utan examen och börjar alltmer uttrycka sig i måleri. 1915 blixtrar slagfälten i Europa och barnsängen tar hennes svägerska. Kvar står pojkarna Knud och Karl. Holm-Möller återvänder till Homå som styvmor.

I sin hemtrakt slutför hon samtidigt: Niobe — tio stora målningar som skildrar mänsklighetens drivkrafter, med tonvikt på kvinnans villkor. Den färgstarka bildserien är Holm-Möllers reaktion mot kriget och blir hennes konstnärliga genombrott. Hennes produktion har influenser från symbolismen hos målare som J F Willumsen och Ejnar Nielsen. Nielsen förekommer, liksom de två syskonbarnen, dessutom i Holm-Möllers motivvärld. Mycket av stoffet kommer från bibliska och mytologiska berättelser eller besök i främmande kulturer. Hon reser under hela sitt liv med skissblock och penslar under armen. Hon för anteckningar i bild, med blyerts och vattenfärger. I hemateljén blir scenerierna grund för mer abstrakta målningar av hennes personliga intryck. Enligt Holm-Möller kan allting uttryckas med bara färger, utan motiv. Genom utställningen Olivias verden på Holstebro konstmuseum kan besökaren uppleva hennes bildspråk.

Olivia Holm-Møller
Hemland: Danmark, född i Homå (1875—1972)
Utbildning: Kungliga konstakademin i Köpenhamn
Arbetsfält: Skulptur, bildhuggeri, måleri & grafik
Representerad: SMK, ARoS, Sorø kunstmuseum, Expo 58
Kända verk: Slægten, Kun farve og rytme, Musikalsk komposition
Utmärkelser: Jens Nielsen & Olivia Holm-Møller museet
Konststil: Impressionistisk, symbolisk

Jóhannes Sveinsson Kjarval

Pressbild: Skjaldmey (1961)
Fotograf: Reykjaviks konstmuseum

Reykjaviks konstmuseum: Utställning till 2017-12-31
Vägbeskrivning: Flókagata 24, Reykjavík
Digitalt: Reykjaviks konstmuseum 

Island ligger för sig självt ute i Nordatlanten med sina gröna bergslandskap och gejsrar. I klart solljus bländar jätteglaciären Vatnajökull redan på långt håll. Det tusenåriga parlamentet i Reykjavik är världens äldsta och fiskarnationens kultur präglas av medeltida sagor. Målaren Johannes Sveinsson Kjarvals liv är en samtida saga om den fattige pojken som blev Islands mest framstående konstnär. Kjarval föddes vintern 1885 under knapphetens kalla stjärna i Meðallandi. Efter fyra år blev hans utblottade föräldrar tvungna att lämna bort pojken till fosterfamilj. Men det tragiska förbyttes med tiden till trygghet hos den nya familjen i Borgarfjörður. Vardagslivet var enkelt men familjen större och möjligheterna fler. Deras hemort på östkusten var naturskön och har kanske inspirerat Kjarvals bildbegåvning. Han ägnade snart all fritid åt teckning och måleri med tillbuds stående medel. Saknades färger kunde han experimentera med kalvblod eller sot.

1902 flyttade familjen till huvudstaden Reykjavik. Efter några år sökte Johannes S. Kjarval arbete i fiskeflottan. Det blev några tunga år med att vittja nät på saltstänkta fartygsdäck. Men han gav aldrig upp sin konstambition och målaren Ásgrímur Jónsson blev en betydande mentor. Kjarvals arbetskamrater och fackföreningsrörelsen uppmuntrade honom och samlade in pengar. 1912 klarade Kjarval inträdesprovet till kungliga konstakademin i Köpenhamn. En ny epok inleddes. Köpenhamn var en spirande internationell konstmiljö och under studieåren rörde sig Johannes S Kjarval mellan olika konstriktningar — impressionism, kubism eller futurism. Efter examen 1917 framträder också flera stilar i hans eget skolade men samtidigt progressiva måleri. Kjarval lyckades sammanföra dessa konststilar och ändå vara konsekvent. Samtidens radikala, futuristiska konsttrender gav honom nödvändig energi för det framtida konstnärskapet.

När Johannes S Kjarval återvände till Island 1922 efter resor till England, Frankrike och Italien blev han pionjär i hemlandet med modern konst. Senare introducerade han även sitt karakteristiska, icke-naturalistiska landskapsmåleri. Målaren Kjarval upplevde ett annorlunda, mer exotiskt Island framför sig. Ett land med sprakande natur och levande sagor som han ville ta med sina landsmän till genom konsten. Efter 1929 arbetade Kjarval nästan bara med sina sagolika landskapsmotiv och bodde tidvis ute i naturen, i samklang med elementen. Kjarvals omfattande produktion var ett betydande inslag i en återuppväckt Isländsk bildkonst som tagit fart i början på seklet. Kjarvals intensiva målningar har gjort den isländska mystiken synlig och levande för världen. 1973 invigdes Kjarvalsstaðir — en permanent utställning vid Reykjaviks konstmuseum, tillägnad JSK.

Jóhannes Sveinsson Kjarval
Hemland: Island, Meðallandi (1885—1972)
Utbildning: Kungliga Konstakademin i Köpenhamn
Representerad: MoMA, Nordiska Akvarellmuseet, Moderna Museet
Kända verk: Sjómaðurinn og Hafmeyjan, Skjaldbreidur, Eldfákar
Utmärkelser: Prins Eugen-medaljen
Konststil: Impressionism

Tony Oursler

Pressbild: 1>mA (2016)
Fotograf: Christian Saltas © Tony Oursler

Magasin III: Utställning till 2017-06-11
Vägbeskrivning: Frihamnsgatan 28, Stockholm
Digitalt: Magasin III 

Den amerikanske mediekonstnären Tony Oursler räknas till en av genrens förgrundsfigurer och mest betydande företrädare. Konstnären växte upp i en typisk Queen Anne-villa i Nyack utanför New York som barnbarn till författaren och magikern Fulton Oursler. I föräldrahemmet blev relationen till grannar, som konstnären Edward Hopper, liksom kreativt arvegods från farfadern tidiga inspirationskällor för Tony Oursler. Oursler blev så småningom antagen vid California Institute for the Arts där han utvecklade sin konst ihop med studenter som Mike Kelley och Sue Williams. När han examinerades 1979 hade han experimenterat länge med rörlig bildkonst. I arbetet utgick Oursler från research om TV-mediets historia och interaktionen mellan teknologi, psykologi och övernaturliga föreställningar. Under 1980-talet väckte Oursler uppmärksamhet genom ett nytt konstgrepp som levandegjorde dockfigurer med ljusprojektioner av ansikten.

Ett par år efter studietiden flyttade Tony Oursler tillbaka till New York och samarbetade med Howard Wise stiftelse Electronic Arts Intermix några år innan han flyttade permanent till egen ateljé. Oursler var tillsammans med Bill Viola, Bruce Nauman och andra en av pionjärerna inom mediekonsten och lyckades flytta gränserna, särskilt för videomediet, genom sina audiovisuella projektioner på sfäriska objekt. Han såg ett nytt landskap för konst växa fram när människor spenderade alltmer tid framför bildskärmar. Tony Oursler skapade egna ensembler av konvexa videokaraktärer som grimaserade och förmedlade kryptiska budskap. Ourslers surrealistiska, digitala dockteater influeras enligt konstnären av kubismens experiment med demonterade ansikten. Frågor om vad som egentligen utgör ansikten, ansiktsuttryck och språk figurerar i Ourslers kyliga, stirrande ljusfigurer. Verken talar både för sig själva och med betraktaren.

Sedan Tony Oursler började arbeta med digitala projektorer och slog igenom på allvar under 1990-talet med sina installationer har konstnären försetts med kvalitetsstämpel av videokonstens publik och kritiker. Tony Oursler definierar sig själv som konceptuell konstnär med tekniken som palett, någonstans mellan den artificiella medievärlden och den fysiska verkligheten. Det finns alltid en idé med konstverken och en ambition att uppnå samverkan med betraktaren — något Oursler betraktar som konstens fulländade ögonblick. Konstnären säger sig inte vara pessimist men konstverken har en dystopisk prägel. Ourslers videofigurer är ofria varelser som ställer vår mediala tids ödesfrågor om vem som betraktar vem och vad som egentligen sägs. Den aktuella utställningen M*r>0r på Magasin III kontrasterar tidiga konstverk mot senare mer samhällskritiska verk som, bokstavligt talat, fäster blicken på den övervakade medborgaren.

Tony Oursler
Hemland: USA, född 1957 i New York
Utbildning: Rockland Community College, California Institute for the Arts
Kända verk: The Watching, Streetlight, Optics, Influence Machine
Hemsida: Tony Oursler