Kategoriarkiv: Bildkonst

Irving Penn

Pressbild: Fotografiska
Fotograf: Franklin Heijnen/Flickr

Fotografiska: Utställning till 2017-10-01
Vägbeskrivning: Stadsgårdshamnen 22, Stockholm
Digitalt: Fotografiska

Det fotografiska snillet Irving Penns liv började sommaren 1917 i Plainfield utanför New York. Båda föräldrar var ryska invandrare, fadern var urmakare och modern sjuksköterska. Irving Penns konstnärlighet började anta konkret form vid 17 års ålder på Philadelphia Museum & School of Industrial Art. Där undervisade designern Alexey Brodovitch, också rysk invandrare, som blev Penns mentor. Brodovitch hade 1933 introducerat sitt nytänkande Design Lab. där begåvade elever konfronterades med formgivning som helhetsbegrepp, kommersiell design i samma rum som fransk avant-garde. Penn deltog självklart i dessa gruppers experimenterande med alla tänkbara tekniker och uttryck. The Design Lab. syftade till att samtidigt uppnå bredd och finna det individuella. Grundutbildningen under åren i Philadelphia var inriktad på teckning, måleri och industridesign. Initialt var Penns ambition att bli målare. Vid den här tiden sågs fotografi som ett kommunikationsmedel snarare än självständig konstart.

Irving Penn examinerades 1938 efter fyra års heltidsstudier och tog med sig flyttlasset till New York för arbete hos ansedda tidskriften Harper’s. Yrkeslivets inledande period var på frilansbasis som grafisk formgivare och illustratör. Redan samma år köpte Penn sin första kamera, ovetande om att han just börjat sin resa mot berömmelse. Kameran var en Rolleiflex av mellanformatstyp och den blev en pålitlig följeslagare. Genom optiken blev världen annorlunda och Irving Penn förevigade nya människor och byggnader under vandringar längs gatorna i New York och Philadelphia. Några av motiven publicerades i Harper’s, vilket öppnade dörren till New Yorks modefotografi. Penn var bara 23 år när han blev creative director på konfektionsfirman Saks Fifth Avenue. Kometkarriären till trots var han ett par år senare desillusionerad. Han lämnade sin anställning och gav sig iväg på yttre såväl som inre resor genom den amerikanska södern. Amerikansk folklivskonst hade alltid intresserat honom.

Resandet förde så småningom Irving Penn till Mexico där han satte upp en ateljé och återupptog måleriet. Efter något års skapande insåg han att det var bakom kameran han hörde hemma. Han återvände till New York försedd med nya erfarenheter och fotografiska reseskildringar, efter förebilder som Eugène Atget och Henri Cartier-Bresson. Irving Penn etablerade sig som modefotograf på tidskriften Vogue 1943 och blev med åren känd för 165 mästerliga, stilbildande omslag. Penns professionella relation till Vogue varade i 66 år och han arbetade i länder som Spanien, Peru och Indien. 1950 gifte han sig med modellen Lisa Fonssagrives. Irving Penn var nyskapande inom både kommersiell och konstnärlig bild. Skulpturala modeller eller precist arrangerade stilleben. Mest känd är han som porträttfotograf. Hans blick för karaktärsdrag har gjort många berömdheter odödliga. I år firas konstnärens 100-årsjubileum med utställningen Resonance — photographs from the Pinault Collection.

Irving Penn
Hemland: USA, född i Plainfield (1917—2009)
Utbildning: Philadelphia Museum & School of Industrial Art (senare Uarts)
Kända verk: 3 Steel Blocks, Lion Skull, Jean Patchett/Vogue, Beauty Shop,
Alberto Giacometti, Lisa Fonssagrives/Vogue, Salvador Dali
Utmärkelser: The Cultural Award from the German Society for Photography,
Hasselbladpriset, ICP’s Infinity Award
Hemsida: The Irving Penn Foundation 

Louisa Matthíasdóttir

Pressbild: Þingvallavatn (1989)
Fotograf: Reykjaviks konstmuseum

Reykjaviks konstmuseum: Utställning till 2017-09-17
Vägbeskrivning: Flókagata 24, Reykjavík 
Digitalt: Reykjaviks konstmuseum

Den isländska målaren Louisa Matthíasdóttir föddes 1917 i Reykjavik och räknas till landets mest betydande konstnärer. Hon flyttade till USA vid 25 års ålder men återvände ofta till Island och tog med sig det levande landskapet och ljuset till det nya landet. Matthíasdóttir växte upp med goda förutsättningar i ett medelklasshem där fadern var läkare. Hon intresserade sig redan som barn för bildskapande och uppmuntrades av båda föräldrar som 1934 skickade dottern till Köpenhamn. Matthíasdóttir fick studieplats på Kunsthåndværkerskolen och började staka ut sin yrkesbana. Utbildningen varade i tre år och la grunden för hennes säregna, breda penseldrag som satte ny färg på vardagsmotiv. 1938 reste hon ner till Paris, inspirerades av studiebesök på muséer och skolades i något år av den franske målaren Marcel Gromaire. När Matthíasdóttir återvände till Reykjavik ingick hon i kärnan av landets spirande avantgarde.

Året 1942 emigrerade Louisa Matthíasdóttir och bosatte sig i New York för vidare konststudier. Till en början följde hon kursverksamheten på the Art Students League men slutade till förmån för studier hos den tysk-amerikanske expressionisten Hans Hofmann. I samma veva träffade hon även målaren Leland Bell som hon senare gifte sig med. Den tongivande Hofmanns tankar om abstraktion och starka färger utvecklade Matthíasdóttirs måleri påtagligt. Hon hade sedan tidigare tagit bestående intryck av Henri Matisse under konststudierna hos Gromaire. Färgen förblev konsekvent betydande, kanske rentav bärande, i Matthíasdóttirs konstnärskap. Hon influerade även själv andra studenter som Jane Freilicher och Larry Rivers. Mattahíasdóttirs första separata utställning presenterades 1948 på kooperativa Jane Street Gallery. Det blev inledningen på hennes långa arbetsliv som etablerad bildkonstnär i Förenta staterna.

Louisa Matthíasdóttirs relation till maken var fortsatt konstnärlig. Matthíasdóttirs och Bells ateljéer låg vägg i vägg och de utbytte kritik. Ibland visade paret gemensamma utställningar hos Robert Schoelkopf Gallery — galleriet där Matthíasdóttir skulle producera 17 soloutställningar. Under 1960-talet befästes hennes färgrika, rätlinjiga stil som har beskrivits i termer av såväl realism som expressionism, eller som förening av båda. Konstnären själv ifrågasatte skiljelinjen mellan avbildning och abstraktion. Det dröjde till 1970-talet innan hon uppmärksammades på allvar på Island. Första soloutställningen visades 1987 på Galleri Borg. Matthíasdóttirs bildspråk återger landskap, stilleben och personer i ofta enkla perspektiv där kompositionens element definieras i färgsegment. Kontrasterna ger en klarhet som är typisk för konstnären. Årets retrospektiva utställning Calm på konstmuseet i Reykjavik följer ett långt arbetsliv.

Louisa Matthíasdóttir 
Hemland: USA, född i Reykjavik, Island (1917—2000)
Utbildning: Kunsthåndværkerskolen (senare KADK) i Köpenhamn, Art Students League of New York, Hans Hofmann School of Fine Arts
Kända verk: The Lost and Found, Lidded Vessel, Atmosphere, The Reader
Utmärkelser: American-Scandinavian Foundation’s Cultural Award, American Academy of Arts and Letters
Konststil: Naivism, kolorism
Hemsida: Louisa Matthíasdóttir 

Giorgio Morandi

Pressbild: Stilleben (1962)
Fotograf: Artipelag

Artipelag: Utställning till 2017-10-01
Vägbeskrivning: Artipelagstigen 1, Gustavsberg
Digitalt: Artipelag

Den tillbakadragne, tankfulle Giorgio Morandi var en av sin tids främsta stillebenmålare. Han föddes 1890 i universitetsstaden Bologna och växte upp med tre systrar i ett medelklasshem. Fadern var entreprenör och sysslade med exportverksamhet, vilken han tänkt involvera sonen i. Men Morandis konstnärsöde var redan skrivet i stjärnorna och han mor uppmuntrade honom. När fadern gick ur tiden 1909 blev Morandi ansvarig för sin familj i stenhuset på via Fondazza, där han skapade sin ateljé och bodde kvar resten av livet. Idag har Casa Morandi blivit museum. Två år tidigare hade Giorgio Morandi som sjuttonåring påbörjat studier på konstakademien i Bologna. Stadens akademiska konstundervisning var grundlig med tydlig prägel av 1300-talets måleritradition. Eleven Morandi excellerade tidigt, bland annat genom att själv utveckla sin etsningsteknik med holländaren Rembrandt som förebild. Studietiden varade fram till 1913.

Morandi reste mycket sällan utomlands. Istället fann han inspiration och kunskap i hemtrakten och i konstlitteratur, särskilt om impressionister som Cézanne eller Seurat. Men i samband med åren på konstakademien gjorde han flertalet studieresor genom Italien. I Florens upplevde han verk av stora renässansmålare som Masaccio och Ucello vilka gjorde livslångt intryck på honom. Långt senare i livet skulle han skriva hur enbart förståelsen för avgörande framsteg i måleriets århundraden kunde visa honom vägen. Morandi inledde dock sitt konstnärskap 1914 med en svängning mot futurismen i samverkan med andra företrädare som Boccioni och Galla. Samma år började han samtidigt arbeta som bildlärare på grundskolan i Bologna, något han fortsatte med till 1929. Året 1915 blev Morandi inkallad för militärtjänst men armélivet var nedbrytande på hans konstnärssjäl. Han återvände till det civila för undervisning och måleri samma år.

1916 uppmärksammades Morandi för första gången internationellt genom grupputställningar med målare som Carra och de Chirico i den metafysiska skolan. Konsthistoriker har tillskrivit denna period stor betydelse i Morandis utveckling, men konstnären själv identifierade sig aldrig med riktningens övernaturliga ansats. Under 1920-talet började istället Morandis mer asketiska motivvärld framträda i såväl objekt som komposition. Vardagsföremål som flaskor, vaser eller skålar betraktades med djupsinne. Enkla former skänktes levande färger och självständighet. Morandi höjde även blicken mot det norditalienska landskapet i flera konstverk. Konstnärens estetiska oljemålningar blev med tiden över tusen till antalet. 1930 fick han konstprofessuren i grafik vid sitt alma mater i Bologna och var berömd såväl utomlands som i hemlandet. I årets vårutställning visar Artipelag femtiotalet verk ur Morandis produktion från 1921 till 1963.

Giorgio Morandi
Hemland: Italien, född i Bologna (1890—1964)
Utbildning: Konstakademien i Bologna
Kända verk: Stilleben (1914), Stilleben (1919), Landskap (1935)
Utmärkelser: Professur i Bologna, Venedigs & Sao Paolos konstbiennaler
Konststil: Realistisk, estetisk
Hemsida: Casa Morandi