Kategoriarkiv: Bildkonst

Louise Bourgeois

Pressbild: Spindel (1997)
Fotograf: Frédéric Delpach © The Easton Foundation

Louisiana Museum of Modern Art: Utställning till 2017-02-26 
Vägbeskrivning: Gammel Strandvej 13, Humlebaek
Digitalt: Louisiana Museum of Modern Art 

När Louise Bourgeois föddes i Paris 1911 tändes en ny stjärna på konsthimlen, en stjärna som följdes av den kultiverade publiken i decennier och fortsätter lysa i våra dagar. Bourgeois barndom utspelades mot en fond av antika gobelänger i familjens ateljé på landet och i galleriet inne i Paris. Hennes föräldrar restaurerade inredningstextilier i egen verksamhet. Flickan deltog i vardagens sysslor med sömnad och ritningar. Det gav handlag och blick för mönster. Det franska hemmet var välbeställt men präglades också av disharmoni. Egentligen skulle Louise fått namnet Louis och varit en pojke. Det var faderns önskan men blev hans besvikelse. En tragedi som jämte faderns otrohet skulle ingjuta en livslång vrede hos Louise Bourgeois. En annan tragedi var första världskrigets skuggor över landet. Louise förlorade sin bror till slagfältet, gick genom kvalfyllda sjuksalar till en sårad far och satt hos mor i spanska sjukan.

Bourgeois skrev dagbok under hela sin uppväxt. Hon ville komma ihåg allt och sparade de ljusa händelserna med de mörka i en minnesbank av fler än tusen värdefulla tidsdokument. Hennes episka konstnärskap blev en livslång förvaltning av livserfarenheter, som barn och kvinna i konflikt eller harmoni. I den ostyriga ungdomen sökte Bourgeois efter ordning och universella regler. Efter studentexamen från elitläroverket Lycée Fénelon sökte och fann hon båda 1932 i rymdgeometrins osynliga rum på Sorbonne och försjönk i ekvationer. När modern gick bort något år senare var förlusten väldig och den oförlåtande matematiken kändes kall. 1934 valde Bourgeois bort logikens begränsningar för konstens gränslöshet. Hon började studera på École des Beaux-Arts, Académie Ranson, École du Louvre och andra konstskolor. Hon arbetade även som elev hos fristående konstnärer. Charles Despiau och Fernand Léger blev tidiga mentorer.

Vid 27 års ålder träffade Louise Bourgeois konsthistorikern Robert Goldwater och de blev snart äkta makar. Mötet förde dem båda över Atlanten där Bourgeois följde sin bana i en ny båge genom Art Students League of New York, under Vaclav Vytlacil. Hennes skulpturer introducerades på allvar under mitten 1940-talet och ingick i en ny, abstrakt expressionism driven av storheter som Ernst, Miró och Duchamp. Här från New Yorks konstscen inledde Bourgeois sitt livslånga, visuella samtal med publiken. Ett lågmält, länge anonymt samtal som efter hennes helt egna retrospektiv på MoMA 1982 kom att delas av världen. Energin i hennes organiska, rumsliga och feministiska formspråk kom ur känslorna, materien kom från minnen i tusentals dagbokssidor. Bourgeois konst är både självbiografisk och universell, hennes liv och längtan genom allas. Den aktuella utställningen Structures of Existence: The Cells leder oss genom slående scenerier.

Louise Bourgeois
Hemland: USA, född i Paris, Frankrike (1911—2010)
Utbildning: Sorbonne, École nationale supérieure des Beaux-Arts, Académie Julian
Kända verk: Maman, Persistent Antagonism, Cells, The Reticent Child
Representerad: MoMA (New York), Olympic Sculpture Park (Seattle) Nationl Gallery of Canada, Tate Modern (London), Wanås Skulpturpark
Utmärkelser: Hedersdoktor vid Yale University, Lifetime Achievement Award från International Sculpture Center (Washington), Praemium Imperiale, Wolfpriset
Konststil: Surrealism

Daniel Richter

Pressbild: Zurberes (2000)
Fotograf: Hort Family Collection © 2000

Louisiana Museum of Modern Art: Utställning till 2017-01-08 
Vägbeskrivning: Gammel Strandvej 13, Humlebaek
Digitalt: Louisiana Museum of modern Art 

Den tyske konstnären Daniel Richter föddes 1962 i medeltidsstaden Eutin i delstaten Schleswig-Holstein, ett landområde på gränsen mot Danmark med lång och komplex historia. Richter blev tonåring under det samhällskritiska tyska 1970-talet och drogs till punkrockens rebelliska subkultur. Det var i den autonoma gatumiljön bland extremfrisyrer och radikaler som Richters bildspråk började grundläggas. Verksam i Hamburg illustrerade han skivomslag, affischer och flygblad på uppdrag. Hans konstnärliga utveckling var på sätt och vis omedveten då intresset för intellektuellt måleri kom långt senare. Richter var 29 år när han blev antagen till konsthögskolan i Hamburg 1991. Det var en brytningstid där Europas järnridå kollapsat och globalisering gjorde världen både större och mindre. Richter studerade under professor Werner Büttner och den bohemiske studenten blev med tiden assistent hos målaren Albert Oehlen.

Den akademiska miljön gav Richter ekonomiskt andrum efter hårda år som frilans, nu fanns tid för djupare reflektion. Han tog klivet från illustration och grafisk form till den självständiga konsten. När Daniel Richter blev konstelev gick det konventionella måleriet på sparlåga i Tyskland efter en period av institutionskritik. Skolans konstprofessor Werner Büttner, Martin Kippenberger och Jörg Immendorf med flera hade varit frontfigurer i en rörelse med tyska neoexpressionister under 1980-talet — Die Neue Wilde. De ville sätta punkt för en lång period av avantgardistisk prägel på konstscenen som inspirerats av Marcel Duchamp, Joseph Kosuth, Yoko Ono med flera. Under sin sökande inledning som student förde Richter vidare inslag av denna tyska renässans för klassiskt måleri in i 1990-talet, fast i sin egen experimentella variant med den råa energin hos gatukonst. Hans tidiga stil verkar pröva den målade bildens gränser.

Idag betraktas Daniel Richter som en av Tysklands mest betydande samtida konstnärer och hans stora oljemålningar är eftertraktade på auktionshusen. Typiskt för hans verk är blandningar av romantik och surrealism i konfliktfyllda narrativ i landskap. Det finns ett allegoriskt, samtida politiskt eller historiskt iakttagande av tillvaron genom dramatiska kompositioner och häftiga rörelser. Richters motiv har influenser av Max Beckmanns och George Grosz samhällskritik, samtidigt påminner bildspråket om Emil Nolde och Fransisco Goya. I kombination med hans särpräglade bruk av färger uppstår psykedeliska drömperspektiv, trots det faktum att de flesta målningar är figurativa. Ateljén i Berlin är en smältdegel som omformat Richters danande erfarenheter och tankar till ett självlysande sceneri som ingen betraktare är neutral inför. Utställningen Lonely Old Slogans på Louisiana visar målningar från 1995 fram till idag.

Daniel Richter 
Hemland: Tyskland, född 1962 i Eutin
Utbildning: Konsthögskolan i Hamburg
Kända verk: Gundula, Shoplifters United, Direktion Nichts, Halli Galli Polly 
Representerad: Museum of Modern Art i New York, Centre Pompidou i Paris, Boros Kollektion i Berlin, Falckenberg Kollektion i Hamburg
Utmärkelser: Preis der Nationalgalerie in Berlin, Kunstpreis Finkenwerder in Hamburg
Konststil: Neo-expressionism  

Ernst Billgren

Pressbild: En fruktansvärd kväll (2014)
Fotograf: Per-Erik Adamsson

Borås konstmuseum: Utställning till 2017-01-15
Vägbeskrivning: P A Halls Terass, Borås
Digitalt: Borås konstmuseum 

Stockholm grundades redan på 1200-talet enligt medeltida krönikor. Historiens rörelser formade så småningom den gamla handelsplatsen vid Östersjön till en av världens vackraste, mest civiliserade huvudstäder. Den mångsidige konstnären och gränsöverskridaren Ernst Billgren föddes här 1957 och upplevde sin tidiga uppväxt i Farsta, några kilometer söder om innerstaden. Spelet mellan den unge Billgrens bildkänsla och skiftande intryck från Sverige och utlandet skapade en rik, inre fantasivärld. Han växte upp i en mylla av svensk-tysk familjehistoria, naturlandskap, djurliv och personliga boendemiljöer vilken skulle ge näring åt ett framväxande konstnärsskap. Jacob och Wilhelm Grimms burleska, mytologiska folksagor blev kanske än mer betydande inspirationskällor för Billgrens framtida motivvärld. Ernst Billgren antogs vid 25 års ålder till Valands konstskola i Göteborg efter ett par års grundläggande studier i måleri.

Billgren tog plats och gjorde intryck på omgivningen redan som konststudent, bland annat genom att tidigt lyfta den eviga frågan om vad som definierar bra och dålig konst. Eller vad som definierar konst överhuvudtaget. Dessa grundproblem har liksom estetikens roll i vårt samhälle fortsatt intressera konstnären Ernst Billgren sedan dess. Under studietiden startade Billgren skolans egna galleri och var ordförande i elevrådet. Flera externa gallerier ställde samtidigt ut hans tidiga verk. Förutom måleri arbetade Billgren även med skulptur, grafik och formgivning. 1970-talets radikala trender med politisering av konstsfären tog Billgren aldrig till sig. Han var anti-rebell men betraktades paradoxalt nog som rebell, eftersom det radikala uttrycket blivit konvention. Billgrens färgrika, stilfulla konstverk ofta med fabelmotiv uppfattades ibland som provocerande eller ironiserande. Men avsikten var, då som nu, snarare undersökande.

Ernst Billgren examinerades som konstnär året 1987 men blev kvar som lärare en tid. Han har sedan fortsatt undervisa samtidigt med det egna konstnärsskapet och är idag professor med folkbildningsidéer. Den produktive Billgren är kompetent och verksam inom flera discipliner, från måleri till möbeldesign, skulptur och scenografi. Han har kallats Sveriges mest kända konstnär, verkat i flera konstinstitutioner och uppträder ofta i media. En kontinuitet återfinns i Billgrens motiv med typiska djur, landskap och interiörer. Billgren strävar efter att inhämta det kvarvarande avstånd mellan konstnär och publik som han anser kom av modernismen. Den nya utställningen i Borås följer konstnären från tiden som elev fram till idag. Den är hans största sedan 15 år och exponerar en påtaglig variation i kvalitet och uttryck. Billgren gör här en experimentell jämförelse med nya verk av sitt alter ego — Wilhelm von Kröckert. 

Ernst Billgren 
Hemland: Sverige, född 1957 i Stockholm
Utbildning: Valands konstskola i Göteborg
Kända verk:  Tiden, Fyra årstider, Kulturbyrå, Kretslopp Diana  
Utmärkelser: Ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna 
Hemsida: Ernst Billgren