TaggLandskap

Johan Christian Dahl

Pressbild: Bergens våg (1834)
Fotograf: Dag Fosse

KODE 2 Kunstmuseum: Utställning till 2018-10-07
Adress & resväg: Rasmus Meyers allé 3, Bergen

Den berömda norska målaren Johan Christian Dahl föddes 1778 i sjöfartsstaden Bergen som under medeltiden varit residensort för landets kungar. Johan C. växte upp under enkla men ordnade omständigheter i en barnrik fiskarfamilj och var äldsta syskonet. I skolåldern fick han undervisning i hemmet av Domkyrkans klockare A. Kierumgaard. Det talades tidigt om att även Johan C. med sitt goda läshuvud skulle bli en kyrkans man och latinare. Intresset för bildskapande var dock för starkt, tanken på prästyrket övergavs till förmån för de första teckningslektionerna hos läraren A.S. Porath. Johan C. var då blott 13 år. Vintern 1803 började han som lärling i konstnären J.G. Müllers ateljé. Där fick han snart krävande uppdrag som figurmotiv på dörröverstycken eller teaterdekorationer. När Johan C. Dahl sex år senare fick gesällbrev som dekorationsmålare hade han vuxit ur sitt gebit. Hans konstbegåvning hade blivit alltför uppmärksammad och det stod klart att han var ämnad till något större.

Under åren som lärling fick Johan C. Dahl även betydande undervisning i teckning av konstnären J.F.L. Dreier. Liksom Müller arbetade Dreier i gränslandet mellan skapande och hantverk, då var detta snarare regel än undantag. Senare klev ännu en mentor in i Dahls liv, lektorn Lyder Sagen. Sagen ledsagade Dahl genom konstens litteratur och skandinavisk historia. Sagen betraktade Dahls konstnärskap så löftesrikt att han samlade in medel för dennes vidare studier. 1811 blev Dahl elev vid Köpenhamns universitet hos C.A. Lorentzen och J.J.G. Haas. De nya läromästarnas betydelse bestod främst i djupare förståelse och färdighet. Deras stil var för konservativ för Dahl som inspirerades av danska och holländska storheter som E. Pauelsen, J. Juel, J. Ruisdael och A. Everdingen. I grannlandet vandrade Johan Christian genom föreläsningssalar och konstsamlingar ut i de flacka landskapen och lät sig förtrollas. ‘Naturen över allt’, skrev han hem till Sagen. Han ville avbilda landskapens karaktär.

J.C. Dahl blev snart invigd i danska kulturkretsar. Genombrottet som konstnär dateras våren 1815 då hans målningar ställdes ut på Charlottenborgs slott. Utställningen drog namnstark publik och bland andra Danmarks Prins Christian beundrade och förvärvade tavlor. Tre år senare flyttade Dahl ner till Dresden för att verka som fri konstnär. Ett skäl var konflikten mellan Dahls naturromantiska ambitioner och efterfrågan på historiska, ofta moralkodade bildmotiv. Landskapsmåleri tillskrevs låg status i den akademiska miljön. Dahl välkomnades i Dresdens kultursfär, fann en själsfrände i C.D. Friedrich och blev omskriven av C.A. Böttiger. 1820 valdes han in i stadens konstakademi och blev med tiden professor. Med sin intensiva förening av idyll och melankoli influerade J.C. Dahl den tyska romantiken och blev samtidigt Norges första internationella konstnär. Hans måleri fångade stämningar och berättade om landskapen och dess invånare. Årets stora utställning Naturens kraft följer hans resa.

Johan Christian Dahl
Hemland: Norge, född i Bergen (1788-1857)
Utbildning: Dekorationsmåleri, Kungliga konstakademien i Köpenhamn
Kända verk: Utsikt mot Vesuvius, Dresden i månsken, Björk i storm
Representerad: SMK, Nasjonalmuseet, Ateneum, Nationalmuseum
Utmärkelser: Vasaorden, St. Olavs orden, Danebrogorden

Louisa Matthíasdóttir

Pressbild: Þingvallavatn (1989)
Fotograf: Reykjaviks konstmuseum

Reykjaviks konstmuseum: Utställning till 2017-09-17
Adress & resväg: Flókagata 24, Reykjavík

Den isländska målaren Louisa Matthíasdóttir föddes 1917 i Reykjavik och räknas till landets mest betydande konstnärer. Hon flyttade till USA vid 25 års ålder men återvände ofta till Island och tog med sig det levande landskapet och ljuset till det nya landet. Matthíasdóttir växte upp med goda förutsättningar i ett medelklasshem där fadern var läkare. Hon intresserade sig redan som barn för bildskapande och uppmuntrades av båda föräldrar som 1934 skickade dottern till Köpenhamn. Matthíasdóttir fick studieplats på Kunsthåndværkerskolen och började staka ut sin yrkesbana. Utbildningen varade i tre år och la grunden för hennes säregna, breda penseldrag som satte ny färg på vardagsmotiv. 1938 reste hon ner till Paris, inspirerades av studiebesök på muséer och skolades i något år av den franske målaren Marcel Gromaire. När Matthíasdóttir återvände till Reykjavik ingick hon i kärnan av landets spirande avantgarde.

Året 1942 emigrerade Louisa Matthíasdóttir och bosatte sig i New York för vidare konststudier. Till en början följde hon kursverksamheten på the Art Students League men slutade till förmån för studier hos den tysk-amerikanske expressionisten Hans Hofmann. I samma veva träffade hon även målaren Leland Bell som hon senare gifte sig med. Den tongivande Hofmanns tankar om abstraktion och starka färger utvecklade Matthíasdóttirs måleri påtagligt. Hon hade sedan tidigare tagit bestående intryck av Henri Matisse under konststudierna hos Gromaire. Färgen förblev konsekvent betydande, kanske rentav bärande, i Matthíasdóttirs konstnärskap. Hon influerade även själv andra studenter som Jane Freilicher och Larry Rivers. Mattahíasdóttirs första separata utställning presenterades 1948 på kooperativa Jane Street Gallery. Det blev inledningen på hennes långa arbetsliv som etablerad bildkonstnär i Förenta staterna.

Louisa Matthíasdóttirs relation till maken var fortsatt konstnärlig. Matthíasdóttirs och Bells ateljéer låg vägg i vägg och de utbytte kritik. Ibland visade paret gemensamma utställningar hos Robert Schoelkopf Gallery — galleriet där Matthíasdóttir skulle producera 17 soloutställningar. Under 1960-talet befästes hennes färgrika, rätlinjiga stil som har beskrivits i termer av såväl realism som expressionism, eller som förening av båda. Konstnären själv ifrågasatte skiljelinjen mellan avbildning och abstraktion. Det dröjde till 1970-talet innan hon uppmärksammades på allvar på Island. Första soloutställningen visades 1987 på Galleri Borg. Matthíasdóttirs bildspråk återger landskap, stilleben och personer i ofta enkla perspektiv där kompositionens element definieras i färgsegment. Kontrasterna ger en klarhet som är typisk för konstnären. Årets retrospektiva utställning Calm på konstmuseet i Reykjavik följer hela hennes arbetsliv.

Louisa Matthíasdóttir 
Hemland: USA, född i Reykjavik, Island (1917—2000)
Utbildning: Kunsthåndværkerskolen (senare KADK) i Köpenhamn, Art Students League of New York, Hans Hofmann School of Fine Arts
Kända verk: The Lost and Found, Lidded Vessel, Atmosphere, The Reader
Utmärkelser: American-Scandinavian Foundation’s Cultural Award, American Academy of Arts and Letters (medlemskap)
Hemsida: Louisa Matthíasdóttir

© 2020 KONSTKOLL

Tema av Anders NorénUpp ↑