År2018

“Surrealism finns i det undermedvetna.”
Rita Kernn-Larsen

Rita Kernn-Larsen

Pressbild: Självporträtt/Känn dig själv (1937)
Fotograf: © The Solomon R. Guggenheim Foundation

Gl. Holtegaard: Utställning till 2019-01-13
Adress & resväg: Attemosevej 170, Holte

På en monokrom arkivbild från galleriet Guggenheim Jeune i London sitter en elegant kvinna i tvådelad dräkt och hatt, hållningen är återhållsam men blicken förväntansfull. Bredvid syns några av hennes målningar. Kvinnan är Rita Kernn-Larsen som inviger sin soloutställning 1938, personligen inbjuden av mecenaten Peggy Guggenheim! Hon blir det nya avant-garde galleriets första surrealist och utställningen etablerar hennes konstnärskap. Kernn-Larsen föddes 1904 i Hillerød nära Fredriksborgs Slott och växte upp i ett välbeställt hem. Efter de fösta åren på Marie Mørks Privatskole reste hon 1924 till Oslo för en tid på Statens Tegneskole. Tillbaka i Danmark blev Kernn-Larsen 1927 antagen vid Det Kongelige Danske Kunstakademi. Dessa studier avbröts dock av den unga målaren 1929, skälet var en alltför traditionell undervisning. Istället klev 25-åringen på tåget till kontinenten och bosatte sig i Paris för studier på Académie Moderne, under mästaren Fernand Léger.

Académie Moderne var en fri konstskola för utländska studenter. Inriktningen var det nya abstrakta måleriet, undervisningen leddes av modernisten Fernand Léger och konstteoretikern Amédée Ozenfant. I Légers ateljé på Montparnasse var kraven påtagliga men spelrummet stort. Léger undervisade i en dynamisk, intellektuell miljö där Rita Kernn-Larsen fann sitt element. Det var också här hon träffade sin blivande make, journalisten och konsthandlaren Isak Grünberg. Kernn-Larsen tänjde på kompositionens gränser, fördjupade sig i former och kontrasterade färger. Övningen gav studenten sådan färdighet att hon bland annat fick illustrera omslagen till kända tidningar. Kernn-Larsen valdes också till en av få så kallade mästarelever som fick slutföra Legérs egna idéer, från teckningar till fullskaliga målningar. Under åren vid Académie Moderne prövade Kernn-Larsen flera konststilar men rörde sig tydligt från avbildande konstverk mot mer surrealistiska experiment.

Den nya, okonventionella surrealismen tilltalade inte Legér, men Kernn-Larsen hade hittat sin stil. Tillsammans med målare som Wilhelm Freddie och Franciska Clausen medverkade hon även till konstriktningens genombrott. Surrealisterna strävade efter en frigörelse från industrisamhällets nyttoperspektiv. 1933 återvände Kernn-Larsen till Danmark och öppnade egen ateljé, första separatutställningen visades året efter. Hon blev samtidigt medlem i den progressiva konstnärsgruppen Linien. 1935 deltog hon som en av få kvinnor utställningen Kubisme-Surrealisme i Köpenhamn. Intresset för Kernn-Larsens måleri förblev dock svalt i hemlandet. 1937 flyttade hon tillbaka till Paris och sedan till London, då som erkänd konstnär. Glansperioden varade omkring tio år och hennes mystiska, sensuella surrealism ställdes ut jämte storheter som Dali och Magritte. 1947 övergick hon till landskapsmåleri i Sydfrankrike. Den stora utställningen SOLO visar såväl tidiga som sena verk.

Curator: Kirstine Roepstorff

Rita Kernn-Larsen
Hemland: Danmark, född i Hillerød (1904-1998)
Utbildning: (Det Kongelige Danske Kunstakademi), Académie Moderne
Kända verk: Fantomerna, Dans och kontradans, Sökande efter månen
Press: La femme surréaliste, Women Artists and the Surrealist Movement
Representerad: Randers, Guggenheim, SMK, The Israel Museum

“Jag försöker undersöka vilken struktur verkligheten skulle kunna ha.”
Alicja Kwade

Alicja Kwade

Pressbild: Trans-For-Men (2018)
Fotograf: Ari Karttunen

EMMA konstmuseum: Utställning till 2019-04-28
Adress & resväg: Flitarvägen 5, Esbo

Skulptören Alicja Kwade föddes 1979 i Polen men familjen flyttade till Tyskland när hon fyllde åtta år. Alicja fick dubbelt medborgarskap och växte upp i Hannover i nordtyska Niedersachsen. Staden är en av världens främsta arrangörer av branschmässor för näringslivet men erbjuder samtidigt kulturinstitutioner som Sprengel Museum och Museum August Kestner. Alicjas familj var intellektuell och drev eget galleri. Fadern var konservator och modern forskare inom litteratur. Samtalen om kultur i hemmet och en egen nyfikenhet inför naturvetenskap försåg henne med ett slags tvärvetenskapligt perspektiv. Året 1999 blev Alicja Kwade antagen på Konsthögskolan i Berlin och löste enkelbiljett. Hon var då 19 år gammal. Under studietiden gjorde sig Kwade bekant med alla konstnärliga discipliner men fann sitt element i skulpturen. Kwade uppmärksammades tidigt och fick Piepenbrockpriset bara tre år efter examen. Kwade stannade i Berlin där hon idag arbetar.

Alicja Kwade är hängiven omvärldens struktur och vår perception av den, beroende av bakgrund och perspektiv. Hennes inspiration kommer ofta från företeelser och påståenden hon själv inte förstår respektive instämmer i. I de fallen inleder hon sitt projekt genom att försöka besvara sin egen frågeställning. Kwade lyfter in abstraktioner som balans och rörelse i ateljén och ger dem konkret form i regelbundna konstverk. Kwade arbetar med många olika material som koppar, granit eller glas i sina skulpturer och spanar alltid efter nya intressanta objekt i omvärlden. Typiskt för hennes konst är just transformeringar av kända objekt, ofta vardagsföremål, till nya rumsliga strukturer som ändrar kontexten. Verket OrbitaGravitas skapar gravitation med stenblock i omloppsbanor av metall, Hubwagen deformerar pastellfärgade pallyftare i cirkelrörelser, ReReason bygger ledningssystem av blåsinstrument och Light Transfer of Nature skapar fler dimensioner genom spegeleffekter.

Konstnären har inga avsikter att förändra betraktarens värderingar, däremot hennes perception — i alla fall tillfälligt. Konstnären försöker medvetandegöra det subjektiva i perception genom förvrängningar. Illusionisten Harry Houdini var en av hennes förebilder. Kwades provokationer kring vad som egentligen är sant eller falskt kan associeras till fenomenologin och dess förnekande av kunskap om tingens natur. Det är krävande att betrakta sådant vi redan känner till i nya skepnader och sammanhang. Men det är drivkraften i Alicja Kwades konstnärskap, dessutom en förutsättning för vårt samhälle. Kwades stjärna har lyst allt starkare de senaste åren och syns nu för första gången i Finland med utställningen Trans-For-Men på EMMA, ett samarbete med Saastamoinenstiftelsen. Installationerna är utformade efter museets arkitektur och konstverken leder besökaren genom rummen. Teman är växelverkan, naturens system och tiden.

Curators: Marie Nipper & Arja Miller

Alicja Kwade
Hemland: Tyskland, född 1979 i Katowice, Polen
Utbildning: Universität der Künste, Berlin
Kända verk: Spira Mirabilis, DrehMoment, TunnelTeller
Representerad: Yuz Museum, Louisiana, Kunsthalle Mannheim
Utmärkelser:
Piepenbrockpriset, Robert Jacobsenpriset
Hemsida: Alicja Kwade 

“Jag målar inte lösningar, jag målar problemen.”
Birgit Ståhl-Nyberg

Birgit Ståhl-Nyberg

Pressbild: Bli röd, baby! (1970)
Fotograf: Donald Byström

Uppsala konstmuseum: Utställning till 2018-08-19 
Adress & resväg: Drottning Christinas väg 1E, Uppsala 

​Den samhällskritiska konstnären Birgit Ståhl-Nyberg föddes 1928 i bysamhället Hammerdal i norra Jämtlands skogar. Trakten präglades av träindustri och gryende svensk arbetarrörelse. Vardagslivet var enkelt och strävsamt men kulturen var rik. Det målades och musicerades ute i stugorna. Teatergrupper uppträdde. Hos familjen Ståhl kunde man höra fadern spela fiol för Birgit och hennes systrar. Somliga skapade med sin penna, grannen var författaren och vännen Sara Lidman. Senare har Ståhl-Nyberg beskrivit hur hon växte upp i ett landskap som exploderade av skaparkraft och aldrig kände sig unik som konstnär, snarare som del av en tradition. Birgit Ståhl-Nybergs barndom var, liksom hennes vuxna liv, fylld av kontraster. Idyllen med hojtande barn som sprang över ängarna och livets allvar med tunga hushåll och slitiga, hårt styrda arbetsplatser. En tillvaro som formade stark gemenskap och politisk medvetenhet. Fadern Elov Ståhl stod bakom Svenska skogs- och flottningsarbetareförbundets första fackförening i Hammerdal, 1925.

Birgit Ståhl-Nyberg började rita och måla disciplinerat redan som barn. Hennes föräldrar uppmuntrade henne med en teckningskurs på Nordiska korrespondensinstitutet. Kursen möjliggjorde så småningom ansökan till Otte Skölds målarskola där hon blev antagen 1949. Hon var 21 år och kunde med besparingar från flera års arbete i Hammerdals specerihandel flytta till Stockholm. 1951 läste hon sedan vidare på Académie Libre för målaren, sedermera professorn, Lennart Rodhe. Under studierna i Stockholm försörjde sig Birgit Ståhl-Nyberg bland annat som hembiträde hos den kände diplomaten Per Anger. Anställningen ordnades av konstnären och vännen Berta Hansson och vidgade Ståhl-Nybergs yrkesnätverk inom etablissemanget. 1952 fortsatte Ståhl-Nyberg vid Kungliga konsthögskolan där hon träffade blivande maken Hendrik Nyberg samt skolades av göteborgskoloristen och professorn Ragnar Sandberg fram till examen 1957. Hennes första separatutställning visades 1961 på Ebba K Petterssons kulturhus Lilla Paviljongen i Stockholm.

Birgit Ståhl-Nyberg skissade enligt klassisk metod men skapade modern socialrealism. Hennes viktigaste influenser tillskrivs Fernand Léger, Henri Rousseau samt Diego Rivera. Vardag i förändring återkom ständigt i hennes teckning och måleri. Hon fångade rörelsen genom att stanna upp och se sig om. Vilka var alla, vart var de på väg, vart var Sverige på väg? Motivvärlden inrymde både stad och landsbygd men tonvikten låg på människors villkor. När Akalla tunnelbanestation byggdes 1975 fick Birgit Ståhl-Nyberg uppdraget att måla flera av väggarna. Teman var industrisamhällets arbetsroller, gemenskap, könsroller och normer. Ambitionen var att målningarna skulle få resenärer att reflektera över sin tillvaro. De levande bilderna med accentuerade perspektiv var även kritik mot tilltagande konformism. Stationen invigdes 1977 och blev konstnärens största projekt. Ståhl-Nyberg tänkte sig att konsten både förändrar och förenar. Spänningen som alstrades mellan arbetarbakgrunden och samhällets elit består i utställningen Framtiden på väg.

Curators: Ann-Christine Fogelberg & Åsa Thörnlund

Birgit Ståhl-Nyberg
Hemland: Sverige, född i Hammerdal (1928-1983)
Utbildning: Otte Skölds målarskola, Académie Libre, Kungliga konsthögskolan
Kända verk: Vägbygget, Woman Power, Det nya modet, Arbetsgemenskap
Representerad: Norrköpings & Västerås konstmuseer, Moderna Museet
Utmärkelser: Hakon Ahlbergs stipendium

“Man avbildar inte just det man ser framför sig, utan vad man ser i det.”
Johan Christian Dahl

Johan Christian Dahl

Pressbild: Bergens våg (1834)
Fotograf: Dag Fosse

KODE 2 konstmuseum: Utställning till 2018-10-07
Adress & resväg: Rasmus Meyers allé 3, Bergen

Den berömda norska målaren Johan Christian Dahl föddes 1778 i sjöfartsstaden Bergen som under medeltiden varit residensort för landets kungar. Johan Christian växte upp under enkla men ordnade omständigheter i en barnrik fiskarfamilj och var äldsta syskonet. I skolåldern fick han undervisning i hemmet av Domkyrkans klockare A. Kierumgaard. Det talades tidigt om att även Johan Christian, med sitt goda läshuvud, skulle bli en kyrkans man och latinare. Intresset för bildskapande blev dock för starkt. Tanken på prästyrket övergavs till förmån för de första teckningslektionerna hos den svenska läraren A. S. Porath. Johan Christian var då endast tretton år. Vintern 1803 började han som lärling i konstnären Johan G. Müllers ateljé. Där fick han snart krävande uppdrag som figurmotiv på dörröverstycken eller teaterdekorationer. När Johan C. Dahl sex år senare fick gesällbrev som dekorationsmålare hade han vuxit ur sitt gebit. Hans konstbegåvning hade blivit alltför uppmärksammad och det stod klart att han var ämnad till något större.

Under åren som lärling fick Johan C. Dahl även betydande undervisning i teckning av konstnären Johan F. Dreier. Liksom Müller arbetade Dreier i gränslandet mellan skapande och hantverk, då var detta snarare regel än undantag. Senare klev ännu en mentor in i Dahls liv, lektorn Lyder Sagen. Sagen ledsagade Dahl genom konstens litteratur och skandinavisk historia. Sagen betraktade Dahls konstnärskap så löftesrikt att han samlade in medel för dennes vidare studier. 1811 blev Dahl elev vid Köpenhamns universitet hos Christian A. Lorentzen och Johannes G. Haas. De nya läromästarnas betydelse bestod främst i djupare förståelse och färdighet. Deras stil var för konservativ för Dahl som inspirerades av danska och holländska storheter som Erik Pauelsen, Jens Juel, Jacob van Ruisdael och Albert van Everdingen. I grannlandet vandrade Johan Christian genom föreläsningssalar och konstsamlingar ut i de flacka landskapen och lät sig förtrollas. “Naturen över allt”/…/, skrev han hem till Sagen. Målaren ville avbilda landskapens karaktär.

Johan C. Dahl blev snart invigd i danska kulturkretsar. Genombrottet som konstnär dateras våren 1815 då hans målningar ställdes ut på Charlottenborgs slott. Utställningen drog namnstark publik och bland andra Danmarks Prins Christian Fredrik beundrade, tillika förvärvade, konstverk. Tre år senare flyttade Dahl ner till Dresden för att verka som fri konstnär. Ett skäl var konflikten mellan Dahls naturromantiska ambitioner och efterfrågan på historiska, ofta moralkodade bildmotiv. Landskapsmåleri tillskrevs låg status i den akademiska miljön. Dahl välkomnades i Dresdens kultursfär, fann en själsfrände i Caspar D. Friedrich och blev omskriven av Karl A. Böttiger. 1820 valdes han in i stadens konstakademi och blev med tiden professor. Med sin intensiva förening av idyll och melankoli influerade Johan C. Dahl den tyska romantiken och blev samtidigt Norges första internationella konstnär. Hans måleri fångade stämningar och berättade om landskapen och dess invånare. Årets stora utställning Naturens kraft följer hans resa.

Johan Christian Dahl
Hemland: Norge, född i Bergen (1788-1857)
Utbildning: Lärlingskap inom dekorationsmåleri, Kungliga konstakademien i Köpenhamn
Kända verk: Utsikt mot Vesuvius, Dresden i månsken, Björk i storm
Auktioner: Målningar till salu
Representerad: SMK, Nasjonalmuseet, Ateneum, Nationalmuseum
Utmärkelser: Vasaorden, St. Olavs orden, Danebrogorden

© 2020 KONSTKOLL

Tema av Anders NorénUpp ↑