KategoriVideokonst

Tony Oursler

Pressbild: 1>mA (2016)
Fotograf: Christian Saltas/© Tony Oursler

Magasin III: 2016.09.06—2017.06.11
Adress & resväg: Frihamnsgatan 28, Stockholm

Den amerikanske mediekonstnären Tony Oursler räknas till en av genrens förgrundsfigurer och mest betydande företrädare. Konstnären växte upp i en typisk Queen Anne-villa i Nyack utanför New York som barnbarn till författaren och magikern Fulton Oursler. I föräldrahemmet blev relationen till grannar som konstnären Edward Hopper liksom kreativt arvegods från farfadern tidiga inspirationskällor för Tony Oursler. Oursler blev så småningom antagen vid California Institute for the Arts där han utvecklade sin konst ihop med studenter som Mike Kelley och Sue Williams. När han examinerades 1979 hade han experimenterat länge med rörlig bildkonst. I arbetet utgick Oursler från research om TV-mediets historia och interaktionen mellan teknologi, psykologi och övernaturliga föreställningar. Under 1980-talet väckte Oursler uppmärksamhet genom ett nytt konstgrepp som levandegjorde dockfigurer med ljusprojektioner av ansikten.

Ett par år efter studietiden flyttade Tony Oursler tillbaka till New York och samarbetade med Howard Wise stiftelse Electronic Arts Intermix några år innan han flyttade permanent till egen ateljé. Oursler var tillsammans med Bill Viola, Bruce Nauman och andra en av pionjärerna inom mediekonsten och lyckades flytta gränserna, särskilt för videomediet, genom sina audiovisuella projektioner på sfäriska objekt. Han såg ett nytt landskap för konst växa fram när människor spenderade alltmer tid framför bildskärmar. Tony Oursler skapade egna ensembler av konvexa videokaraktärer som grimaserade och förmedlade kryptiska budskap. Ourslers surrealistiska, digitala dockteater influeras enligt konstnären av kubismens experiment med demonterade ansikten. Frågor om vad som egentligen utgör ansikten, ansiktsuttryck och språk figurerar i Ourslers kyliga, stirrande ljusfigurer. Verken talar både för sig själva och med betraktaren.

Sedan Tony Oursler började arbeta med digitala projektorer och slog igenom på allvar under 1990-talet med sina installationer har konstnären försetts med kvalitetsstämpel av videokonstens publik och kritiker. Tony Oursler definierar sig själv som konceptuell konstnär med tekniken som palett, någonstans mellan den artificiella medievärlden och den fysiska verkligheten. Det finns alltid en idé med konstverken och en ambition att uppnå samverkan med betraktaren — något Oursler betraktar som konstens fulländade ögonblick. Konstnären säger sig inte vara pessimist men konstverken har en dystopisk prägel. Ourslers videofigurer är ofria varelser som ställer vår mediala tids ödesfrågor om vem som betraktar vem och vad som egentligen sägs. Den aktuella utställningen M*r>0r på Magasin III kontrasterar tidiga konstverk mot senare mer samhällskritiska verk som, bokstavligt talat, fäster blicken på den övervakade medborgaren.

Tony Oursler
Hemland: USA, född 1957 i New York
Utbildning: Rockland Community College, California Institute for the Arts
Kända verk: Where are we now?, The Watching, Streetlight, Optics, Influence Machine, Composite Still Life, Frequency Spectrum
Hemsida: Tony Oursler

Lina Selander

Pressbild: Lenin’s Lamp Glows in the Peasant’s Hut (2011)
Fotograf: Lina Selander/Göteborgs konsthall

Göteborgs konsthall: 8 oktober, 2016—29 januari, 2017 
Adress & resväg: Götaplatsen, Göteborg

Den svenska konstnären Lina Selander reser ständigt fram och tillbaka genom historien i sitt arbete. Under färden tar hon med sig betydelsebärande artefakter, naturföremål och intryck. I sina installationer delar hon med sig av sina perspektiv och öppnar nya fönster i bildberättelser utan början och slut. Föremålen, bilderna och ljuden finns med i kompositionen, men godset är flyttat från sin ursprungliga kontext. Vilken betydelse har det här och nu? Selander provocerar vår perception och tvingar betraktaren att se istället för att bara titta. Ett slags konstnärlig bildjournalistik som kräver tid att läsa. Livet är inte enkelt, varför skulle konsten vara enkel? Det är något Selander vill uppmärksamma och kanske varna för. Långsamma och ständigt pågående förändringar i samhället kan vara svårare att se än de som sker fort och övergående. Nya paradigm formas gradvis och framträder nästan omärkligt, som en ny årstids början.

Lina Selander är uppvuxen i Stockholm och har så långt hon minns haft en relation till film och fotografi. Hon är betraktaren och samlaren som skapar sitt eget arkiv av material från skilda miljöer hon rört sig i under studieresor, stadsvandringar och arkivsökningar på institutioner. Ateljén på Liljeholmen blir både utkikspunkt och mörkrum när hon försöker se det framtida genom det förgångna och det yttre genom det inre. En berättande ljusprojektion mot fasaden på ett fysiklaboratorium i Lund eller ett svartvitt fotografi från barndomens Stockholm. Båda är dokument som rymmer flera berättelser och betydelser. Den gränslösa ansatsen är ett av Selanders signum när hon arbetar med skilda miljöer, tidsperioder och uttrycksmedel. Hennes installationer är gjorda av utsnitt ur historien som får nya konnotationer. Selanders konst är svårtillgänglig men angelägen. I fjol representerade hon Sverige under Venedigbiennalen. 

Under hösten lyser Lina Selander upp mörkret med sin nya utställning The Misery of Light på Göteborgs konsthall. Konstnären visar valda verk som kommunicerar med text, film och objekt. Innanför glaset i ett långt vitrinbord ligger en serie radiografer, amorfa bilder som skapats av radioaktiv strålning från uranhaltiga stenar plockade i spökstaden Pripjat. De fysiska objekten bildar ett fundament till verket Lenin´s Lamp Glows in the Peasant´s Hut med filmer om triumfen och tragedin som utopiska landmärken längs floden Dnepr. En annan reflekterande installation från utställningen är The Offspring Resembles the Parent. Konstverket betraktar typiska sedlar eller bilder från historiska kristider och kolonialism. Betalmedlens unika figurer och formspråk berättar om politiska värderingar bakom de ekonomiska värdena, kulturella metavärden som förvaltades parallellt. Vad som sedan består avgör besökaren för sitt inre.

Hemland: Sverige, född 1973 i Stockholm
Utbildning: Högskolan för film och fotografi i Göteborg, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm, Konsthögskolan Valand i Göteborg
Kända verk: Anteroom of the Real, Around the Cave of the Double Tombs, Model of Continuation, To the Vision Machine, Mehr Licht!
Utmärkelser: Maria Bonnier Dahlins stipendium, Edstrandska stiftelsens stipendium
Hemsida: Lina Selander

Eva Koch

Pressbild: That Dream of Peace (2016)
Fotograf: Cisternerna

Cisternerna: 2 mars—30 november, 2016
Adress & resväg: Søndermarken, Fredriksberg

Långt ute i Nordatlanten värmda av golfströmmen ligger de branta, gröna Färöarna. Landskapet är havsfåglarnas och de tåliga fårens rike. Den bofasta befolkningen arbetar för det mesta med fiske, ullproduktion och turistnäringar. Konstnären Eva Kochs barndom utspelades i den säregna danska arkipelagen, som har förblivit en inspiration. Senare flyttade hon in till fastlandet och var tidvis även bosatt i Spanien. Berikad av livets erfarenhet påbörjade hon i trettioårsåldern studier i skulptur och mediekonst på Kungliga Danska Konstakademien. Ett års sejour till Barcelonas konstakademi ingick under studietiden.  

Eva Koch examinerades 1992 och hade redan under studietiden lämnat avtryck på konstutställningar. Fixpunkten för hennes internationella genombrott anses vara Venedigbiennalen 2003. Koch visade sitt uppmärksammade videoverk Villar som berättar om hennes familjs dansk-spanska historia. Eva Kochs utställningar är tematiska och står i samspel med den fysiska platsen. Stommen i hennes produktion är levande, rörliga verk som visualiserar offentliga rum och interaktionen mellan människor. Genom att se spänningen mellan individen och gruppen understryker Koch medkänslans betydelse för vår existens.

Drömmarna kommer i mörkret. På betongväggarna under jorden i Söndermarkens vattencisterner spelar färgbilder från Eva Kochs drömmar. Det fladdrande ljuset kommer från videoinstallationer i utställningen That Dream of Peace, liksom ljuset kommer inifrån oss när världen blir mörk. Enligt Kochs förhållningssätt går livet alltid vidare, helt ovasett vad som händer. Men hon utmanar samtidigt den naivitet som finns i vardagens ytliga perception. Genom dubbeltydiga konstverk försöker hon återge den mänskliga tillvarons ständiga dualism. Uttrycket är arketypisk med symboler för kollektiv tanke och handling.   

Eva Koch
Hemland: Danmark, född 1953 i Köpenhamn
Utbildning: Kungliga danska konstakademien, Barcelonas konstakademi 
Kända verk: Evergreen, Earth Sculpture, Crowds, Global Cities
Utmärkelser: Thorvaldsenmedaljen, Edouard Eggeling-priset, Eckersbergmedaljen 
Hemsida: Eva Koch 

© 2019 Konstkoll

Tema av Anders NorénUpp ↑