KategoriInstallation

Alicja Kwade

Pressbild: Trans-For-Men (2018)
Fotograf: Ari Karttunen

EMMA konstmuseum: 2018.10.10—2019.04.28
Adress & resväg: Flitarvägen 5, Esbo

Skulptören Alicja Kwade föddes 1979 i Polen men familjen flyttade till Tyskland när hon fyllde åtta år. Alicja fick dubbelt medborgarskap och växte upp i Hannover i nordtyska Niedersachsen. Staden är en av världens främsta arrangörer av branschmässor för näringslivet men erbjuder samtidigt kulturinstitutioner som Sprengel Museum och Museum August Kestner. Alicjas familj var intellektuell och drev eget galleri. Fadern var konservator och modern forskare inom litteratur. Samtalen om kultur i hemmet och en egen nyfikenhet inför naturvetenskap försåg henne med ett slags tvärvetenskapligt perspektiv. Året 1999 blev Alicja Kwade antagen på Konsthögskolan i Berlin och löste enkelbiljett. Hon var då 19 år gammal. Under studietiden gjorde sig Kwade bekant med alla konstnärliga discipliner men fann sitt element i skulpturen. Kwade uppmärksammades tidigt och fick Piepenbrockpriset bara tre år efter examen. Kwade stannade i Berlin där hon idag arbetar.

Alicja Kwade är hängiven omvärldens struktur och vår perception av den beroende av bakgrund och perspektiv. Hennes inspiration kommer ofta från företeelser och påståenden hon själv inte förstår respektive instämmer i. I de fallen inleder hon sitt projekt genom att försöka besvara sin egen frågeställning. Kwade lyfter in abstraktioner som balans och rörelse i ateljén och ger dem konkret form i regelbundna konstverk. Kwade arbetar med många olika material som koppar, granit eller glas i sina skulpturer och spanar alltid efter nya intressanta objekt i omvärlden. Typiskt för hennes konst är just transformeringar av kända objekt, ofta vardagsföremål, till nya rumsliga strukturer som ändrar kontexten. Verket OrbitaGravitas skapar gravitation med stenblock i omloppsbanor av metall, Hubwagen deformerar pastellfärgade pallyftare i cirkelrörelser, ReReason bygger ledningssystem av blåsinstrument och Light Transfer of Nature skapar fler dimensioner genom spegeleffekter.

Konstnären har inga avsikter att förändra betraktarens värderingar, däremot hennes perception — i alla fall tillfälligt. Konstnären försöker medvetandegöra det subjektiva i perception genom förvrängningar. Illusionisten Harry Houdini var en av hennes förebilder. Kwades provokationer kring vad som egentligen är sant eller falskt kan associeras till fenomenologin och dess förnekande av kunskap om tingens natur. Det är krävande att betrakta sådant vi redan känner till i nya skepnader och sammanhang. Men det är drivkraften i Alicja Kwades konstnärskap, dessutom en förutsättning för vårt samhälle. Kwades stjärna har lyst allt starkare de senaste åren och syns nu för första gången i Finland med utställningen Trans-For-Men på EMMA, ett samarbete med Saastamoinenstiftelsen. Installationerna är utformade efter museets arkitektur och konstverken leder besökaren genom rummen. Teman är växelverkan, naturens system och tiden.

Curators: Marie Nipper & Arja Miller

Alicja Kwade
Hemland: Tyskland, född 1979 i Katowice, Polen
Utbildning: Universität der Künste, Berlin
Kända verk: Spira Mirabilis, DrehMoment, TunnelTeller
Representerad: Yuz Museum, Louisiana, Kunsthalle Mannheim
Utmärkelser:
Piepenbrockpriset, Robert Jacobsenpriset
Hemsida: Alicja Kwade

Do Ho Suh

Pressbild: Passage/s (2017)
Fotograf: Thierry Bal/© Victoria Miro Gallery

Bildmuseet: 2017.11.17—2018.04.15
Adress & resväg: Östra Strandgatan 30 B, Umeå

Den sydkoreanska megastaden Seoul är en av jordens starkast lysande platser, i flera bemärkelser. Varje dag är miljoner invånare på väg någonstans i livet, varje natt blinkar miljoner ljus i skiftande färger. I Seoul sammanstrålar handel och teknik med kultur och staden är födelseort för konstnären och kosmopoliten Do Ho Suh, för närvarande bosatt i London. Från början skulle Suh bli marinbiolog efter sitt passionerade intresse för fiskarter. Men i 20-årsåldern, alldeles på tröskeln till högskolan, bytte han fot och valde konstfacket. Föräldrahemmet var traditionellt och konstnärligt. En bred bildning betraktades som dygd. Den kulturhistoriskt bevandrade modern och fadern, som är framstående konstnär, präglade båda Suhs uppväxt. Men framförallt fadern gav de konstnärliga och även vetenskapliga perspektiven av betydelse för senare yrkesval. Vardagens poesi jämte stadens symmetri.

Den orientaliske målaren och läromästaren Suh Se Oks inflytande över sonens verksamheter var betydande, kanske avgörande, dock aldrig överskuggande. Do Ho Suh lyssnade tidigt till samtalen mellan fadern och dennes adepter om arkitektur, skulptur eller litteratur. Suh har beskrivit sin far som en renässansmänniska som också förmedlade estetiken till honom. Men deras uttryck skiljer sig fundamentalt. Do Ho Suhs konstskolning inleddes med traditionellt koreanskt måleri på Seoul National University. Efter examen 1987 följde värnpliktsåren. 1991 flyttade Do Ho Suh till USA och efter ett par års arbete i New York fortsatte han med studier. Efter inledning på Skowhegan förkovrade han sig först i modernt måleri på RISD, därefter i skulptur vid Yale. Åren vid amerikanska högskolor utmynnade i masterexamen 1997. Efter millenniumskiftet började Suh etablera sig tydligt med utställningar på Seattle Art Museum eller Lehmann Maupin i New York. 2001 representerade han Sydkorea på Venedigbiennalen.

Do Ho Suh är framförallt uppmärksammad för sina arkitektoniska installationer, vävda i genomskinlig textil. Verken är skapade i naturlig storlek. Trådarna är gjorda av nylon och färgerna går i neon. Idén till vad han kallat för ‘domestic structures’ fick Suh redan 1994. Den ständigt resande Suh filosoferade kring vad som egentligen konstituerar en hemmiljö. Vilket är det individuella och kollektiva rummet? Vilket är det fysiska och mentala rummet? Då Suh dokumenterat alla sina miljöer stod det honom fritt att återskapa, transportera och omdefiniera dem. Idag är Suhs svävande lätta exteriörer och interiörer konstnärens signum. Suhs konstnärskap granskar flyttbarhet, formbarhet och identitet hos rum eller individer. Verken blir scenerier för platsspecifika och personliga identiteter — högaktuella i vår tid. Installationen Passage/s namnger Do-Ho Suhs första separatutställning i Skandinavien.

Do Ho Suh
Hemland: Sydkorea, född 1962 i Seoul
Utbildning: Seoul Nat. University, Rhode Island School of Design, Yale
Kända verk: My Home/s, Karma Juggler, Paratrooper, Some/One
Utmärkelser: J. Mitchell Foundation Award, iF Design Award, Ho-Am Prize
Representerad: Whitney Museum, Mori Art Museum, Tate Modern

Edmund de Waal

Pressbild: A New Ground III (2015)
Fotograf: Mike Bruce/© Gagosian Gallery

Artipelag: 2017.04.07—2017.10.01
Adress & resväg: Artipelagstigen 1, Gustavsberg

Den ytterst meriterade keramikern och författaren Edmund de Waal föddes 1964 i den engelska universitetsstaden Nottingham. Orten har medeltida anor, utanför ligger den mytomspunna Sherwoodskogen. Redan som femårig pojke blev han elev på Lincoln School of Art som bedrev undervisning för grundskolan. De Waal blev bekant med keramiken vilken blev hans första tillika bestående relation inom konsten. Senare under tonåren läste de Waal på King’s School i Canterbury där han undervisades som assistent hos keramikern Geoffrey Whiting. De Waal producerade hundratals verk under denna ambitiösa lärotid som varade i två år. 1983 belönades de Waal med stipendium och påbörjade studier i engelsk litteratur på University of Cambridge. Textstudiet sköttes parallellt med konstnärskapet genom ömsesidig inspiration. Efter examen 1986 var de Waal en tid entreprenör i Herefordshire i formgivning av keramik för hemmet.

Året 1988 flyttade de Waal till Sheffield och fortsatte experimentera med porslin. Samtidigt började han studera japanska på stadens universitet. Denna kombination av sysselsättningar förde med sig ett stipendium från Daiwa Anglo-Japanese Foundation med forskarutbildning och vistelser i Tokyo. Den målmedvetne de Waal arbetade intensivt och utforskande med sina händer i ateljén på Mejiro Ceramics Studio. Hans typiska formserier av porslinskärl i varierande arrangemang började framträda tydligare. Vid samma period var de Waal flitig besökare på Japanese Folk Crafts Museum i förarbetet med en biografi om keramikern Bernard Leach — någon som enligt de Waal förstod och förklarade den asiatiska mystiken för oss i västvärlden. De Waals hängivelse inför porslinet är historiskt betingad och inspireras av föreställningen om hur öst och väst möts genom materialet, medeltida dynastier ställs mot modernistisk Bauhaus.

Boken om Bernard Leach publicerades 1998 och inledde de Waals egna författarskap. De Waal återvände hem 1993 där han bosatte sig i London och syntes alltmer på kulturscenen. Första soloutställningen dateras 1995. De Waals subtilt karaktäristiska, cylindriska porslinsobjekt med influenser av japansk minimalism blev efterfrågade. Med tiden har de Waals produktion och utställningar utvecklats till stora, rumsliga installationer med viss arkitektonisk inspiration. De Waals skapande sker i gränslandet mellan formgivning och fri konst, eller i en förening av dessa två storheter. Betraktaren får avgöra vilket. I de Waals konst definieras det enskilda av helheten. Kompositioner av runda och raka linjer ger estetisk harmoni. Färgerna är få men nyanserade. Det stilrena, balanserade formspråket har gett världsrykte. Utställningen på Artipelag är de Waals första i Sverige och visas i dialogform med en av hans förebilder, Giorgio Morandi.

Edmund de Waal
Hemland: England, född 1964 i Nottingham
Utbildning: King’s School of Canterbury, University of Cambridge, University of Sheffield, Mejiro Ceramics Studio
Kända verk: The Lost and Found, Lidded Vessel, Atmosphere, The Reader
Utmärkelser: Order of the British Empire, Senior Fellow of the Royal College of Art, Honorary Doctorate from the University of Nottingham
Hemsida: Edmund de Waal

Nadia Kaabi-Linke

Pressbild: No One Harms Me Unpunished (2012)
Fotograf: Kalmar konstmuseum

Kalmar konstmuseum: 18 juni—8 september, 2016
Adress & resväg: Stadsparken, Kalmar

Det kulturella avståndet är stort mellan Nordafrikas Tunis och det slaviska Kiev i Ukraina. Konstnären Nadia Kaab-Linke gjorde resan många gånger under barndomen med föräldrar i båda historiska städer. I tonåren flyttade hon med familjen till Dubai. Kontrasterna präglade Kaabi-Linke och gjöt grunden för hennes gränslösa perspektiv på omvärlden. Efter ungdomligt intresse för modern dans, som grusades av det stränga samhällsskicket, började hon teckna och sökte in på konsthögskolan i Tunis. Kaabi-Linke examinerades 1999 och doktorerade senare även i konstfilosofi på Sorbonne i Paris.

Vernissagen för Kaabi-Linkes första egna utställning hölls på Elmarsa Gallery i Tunis 2009. Konstnären har sedan dess gjort starkt intryck på konstpubliken genom att alltid förankra sina verk i tid och rum. Kaabi-Linke är utpräglat intellektuell och därmed också krävande. Hennes konstverk är laddade med historisk och politisk symbolism, ibland med provokativt anslag. Typisk inspiration för konstnären är aktuella händelser och livsvillkor i historisk kontext. Kaabi-Linkes installationer och måleri utmanar även genom att ställa estetiska och nyanserade värden mot råare, mer primitiva dito.

I till exempel installationen Flying Carpets fångar konstnären hur den persiska mattan rymmer såväl romantiserade idéer om ett magiskt Orienten som moderna gatuförsäljares knappa verklighet. Nadia Kaabi-Linke bor och arbetar numera i Tyskland men ställer ut sina verk internationellt. I år medverkar hon i temautställningen Songlines for a New Atlas på Kalmar Konstmuseum. Nio konstnärer från olika länder utmanar statiska begrepp som gräns, identitet och karta genom att kommunicera människans vandrande natur. De konstnärliga uttrycken skiftar, liksomr dynamiska omvärld

Nadia Kaabi-Linke
Hemland: Tyskland, född 1978 i Tunis (Tunisien)  
Utbildning: Tunis Institute of Fine Arts, Sorbonne University
Kända verk: Salt & Sand, Under Standing Over Views, Impressions of Cairo 
Utmärkelser: New Discoveries Prize, The Abraaj Capital Art Prize, UmbauStadt Art and Urban Architecture Competition 
Hemsida: Nadia Kaabi-Linke

Yasuaki Onishi

Pressbild: Reverse of Volume (2012)
Fotograf: Nash Baker

Röda Sten konsthall: 11 juni—4 september, 2016
Adress & resväg: Röda Sten, Göteborg

Vid mynningen där två floder möts på väg mot havet ligger storstaden Osaka. Hamnkranar och skyskrapor ser ut över det pulserande landskapet och vittnar om handelns kraft. Konstnären Yasuaki Onishi växte upp i Osaka med förmågan att se former och mönster, stadens många rätlinjiga jämte naturens mer bågformade och följsamma sådana. Skulptur var den givna inriktningen när Onishi började forma sin framtid på universitet. Den andra disciplinen för honom var fotografin. De första studieåren lästes i Tsukuba och följdes av masterexamen i Kyoto, säte för Japans äldsta konsthögskola.

Den 37-årige skulptören undervisade konstelever i Japan några år innan han gick upp helt i sin egen produktion. Onishi uttrycker sig genom flera konstformer men har framförallt blivit känd för storskaliga installationer, en av hans förebilder är skulptören Rachel Whiteread. Onishis verk förenar abstraktion med enkelhet genom en bärande idé — en idé som sällan framgår vid första ögonkastet. Betraktaren möter självlysande fibrer, trädstammar av stål eller svart ljus i olika skepnader. Onishi fascineras av osynliga storheter som volym, gravitation eller tyngd och försöker fånga dem i sina konstverk.

Yasuaki Onishis konstverk ställs ut internationellt, hans första vernissage i Europa hölls i Graz. I år har skulptören rest norrut för samlingsutställningen Surfacing Earth som handlar om mänsklighetens geologi — Antropocen. Onishi medverkar med en flera meter hög, semitransparent segelduk som svävar över konsthallens betonggolv. Verket är ett artificiellt berg av mönstrad plast som förändras beroende på var betraktaren står. Konstverket hänger i oräkneliga, tunna limtrådar och gestaltar bergets omvända natur. Rymden som berget upptar, intigheten som är öppen att vistas i och begrunda.

Yasuaki Onishi
Hemland:
Japan, född 1979 i Osaka
Utbildning: University of Tsukuba, Kyoto City University of Arts
Kända verk: Shaping Air, Empty Sculpture, Penetrating Bowl
Utmärkelser: The Taro Okamoto Award, The Pollock-Krasner Foundation,
The United States—Japan Foundation
Hemsida: Yasuaki Onishi

© 2019 Konstkoll

Tema av Anders NorénUpp ↑