Månadfebruari 2017

“Jag har alltid varit fascinerad av hur teknologin vidgar det psykologiska rummet.”
Tony Oursler

Tony Oursler

Pressbild: 1>mA (2016)
Fotograf: Christian Saltas/© Tony Oursler

Magasin III: 2016.09.06—2017.06.11
Adress & resväg: Frihamnsgatan 28, Stockholm

Den amerikanske mediekonstnären Tony Oursler räknas till en av genrens förgrundsfigurer och mest betydande företrädare. Konstnären växte upp i en typisk Queen Anne-villa i Nyack utanför New York som barnbarn till författaren och magikern Fulton Oursler. I föräldrahemmet blev relationen till grannar som konstnären Edward Hopper liksom kreativt arvegods från farfadern tidiga inspirationskällor för Tony Oursler. Oursler blev så småningom antagen vid California Institute for the Arts där han utvecklade sin konst ihop med studenter som Mike Kelley och Sue Williams. När han examinerades 1979 hade han experimenterat länge med rörlig bildkonst. I arbetet utgick Oursler från research om TV-mediets historia och interaktionen mellan teknologi, psykologi och övernaturliga föreställningar. Under 1980-talet väckte Oursler uppmärksamhet genom ett nytt konstgrepp som levandegjorde dockfigurer med ljusprojektioner av ansikten.

Ett par år efter studietiden flyttade Tony Oursler tillbaka till New York och samarbetade med Howard Wise stiftelse Electronic Arts Intermix några år innan han flyttade permanent till egen ateljé. Oursler var tillsammans med Bill Viola, Bruce Nauman och andra en av pionjärerna inom mediekonsten och lyckades flytta gränserna, särskilt för videomediet, genom sina audiovisuella projektioner på sfäriska objekt. Han såg ett nytt landskap för konst växa fram när människor spenderade alltmer tid framför bildskärmar. Tony Oursler skapade egna ensembler av konvexa videokaraktärer som grimaserade och förmedlade kryptiska budskap. Ourslers surrealistiska, digitala dockteater influeras enligt konstnären av kubismens experiment med demonterade ansikten. Frågor om vad som egentligen utgör ansikten, ansiktsuttryck och språk figurerar i Ourslers kyliga, stirrande ljusfigurer. Verken talar både för sig själva och med betraktaren.

Sedan Tony Oursler började arbeta med digitala projektorer och slog igenom på allvar under 1990-talet med sina installationer har konstnären försetts med kvalitetsstämpel av videokonstens publik och kritiker. Tony Oursler definierar sig själv som konceptuell konstnär med tekniken som palett, någonstans mellan den artificiella medievärlden och den fysiska verkligheten. Det finns alltid en idé med konstverken och en ambition att uppnå samverkan med betraktaren — något Oursler betraktar som konstens fulländade ögonblick. Konstnären säger sig inte vara pessimist men konstverken har en dystopisk prägel. Ourslers videofigurer är ofria varelser som ställer vår mediala tids ödesfrågor om vem som betraktar vem och vad som egentligen sägs. Den aktuella utställningen M*r>0r på Magasin III kontrasterar tidiga konstverk mot senare mer samhällskritiska verk som, bokstavligt talat, fäster blicken på den övervakade medborgaren.

Tony Oursler
Hemland: USA, född 1957 i New York
Utbildning: Rockland Community College, California Institute for the Arts
Kända verk: Where are we now?, The Watching, Streetlight, Optics, Influence Machine, Composite Still Life, Frequency Spectrum
Hemsida: Tony Oursler

“Just nu tänker jag på norrsken. Man vet inte om det finns eller bara syns.”
To-Ticki, Trollvinter

Tuulikki Pietilä

Pressbild: Tour de France (1951)
Fotograf: Nina Pätilä

Ateneum: 28 februari, 2017—9 april, 2017
Adress & resväg: Brunnsgatan 2, Helsingfors

Den finska grafikern, illustratören och professorn Tuulikki Pietilä föddes 1917 i Seattle på den amerikanska nordvästkusten. Hon vara bara tre år gammal när flyttlasset gick över havet och familjen flyttade till den medeltida skärgårdsstaden Åbo i Finland. 1933 började Pietilä som elev på Åbo ritskola. Institutionen fanns då i det eleganta granitpalats, ritat av Gustaf Nyström, som varit Åbo konstmuseum  sedan 1904. Åbo ritskola var landets första konstskola, dessutom den första med kvinnliga elever. Efter sex terminer fortsatte hon på Finska Konstföreningens ritskola i Helsingfors, en sejour som varade fram till 1940. Vid det här laget rasade andra världskriget på kontinenten och spred sig norrut. 1941 tog Pietilä värvning i arméns informationsavdelning och tjänstgjorde tre år vid fronten i Östkarelen. I fredstid flyttade hon snart till Sverige för att återuppta sitt konstnärsskap och gjorde samtidigt insatser för finska krigsbarn i Halmstad.

1945 skrev hon in sig på Konstfack i Stockholm och fördjupade sig i grafisk teknik. 1949 flyttade hon till drömstaden Paris och spenderade sina sista fyra studieår på Fernand Légers konstskola. Härvidlag hade Peitilä redan uppmärksammats i flertalet konstutställningar, både hemma i Finland och utomlands. Vistelsen i Frankrike var experimenterande och blev en konstnärlig höjdpunkt i Pietiläs ambitiösa skapargärning. Inspirerad av sydeuropas nyanser utvecklade hon sin flerfärgsgrafik och färdigställde sin första soloutställning som visades i Helsingfors 1951. De fina åren avlöstes så småningom av en personlig höjdpunkt i Pietiläs liv. När hon flyttade hem till Finland mötte hon sin livskamrat i Tove Jansson, Mumintrollens skapare. Jansson var både själsfrände och konstnärskollega. Det färgstarka paret Tove och Tooti reste, målade och drev eget galleri tillsammans. Pietilä filmade deras liv. Rullarna blev till framtida dokumentärfilmer.

1956 började Tuulikki Pietilä undervisa på Bildkonstakademin i Helsingfors och skrev egna läroböcker om grafik. Samtidigt deltog hon i arbetet med den växande Muminvärlden och blev förevigad i Janssons personliga sagofigur Too-Ticki. Grafikern Tuulikki Pietilä gjorde en lång, konstnärlig resa genom livet och räknas till efterkrigstidens mest betydande finska bildskapare. Pietilä var mångsidig och experimenterade med såväl teknik som stil. Hon sysslade tidigt med flerfärgsgrafik, först i litografier senare i träsnitt, metallgrafik och serigrafier. Pietilä arbetade även med oljemålningar, pasteller och teckningar. Det tidiga bildspråket var realistiskt, färgrikt med stadsvyer eller finska skärgårdar. På 1950-talet blev uttrycket abstrakt och svängde mellan kubism och informalism, det uppstod rörelse både i verken och i skiftet mellan stilarna. I år hedrar Ateneum Pietiläs 100-årsminne och ställer ut 170 konstverk från tiden 1933 till 1985.

Tuulikki Pietilä
Hemland: Finland, född i Seattle, USA (1917—2009)
Utbildning: Åbo ritskola, Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors, Konstfack i Stockholm, Fernand Légeres konstskola i Paris
Kända verk: Fotbollsmatch, City VIII, Hundcirkus, Sjunken skatt, Spansk vy
Representerad: Fler än 100 grupp- eller soloutställningar i Finland och utomlands, Finlands Nationalgalleri och Purnu konstcenter
Utmärkelser: Pro Finlandia-medaljen, Professur vid Bildkonstakademin

© 2019 Konstkoll

Tema av Anders NorénUpp ↑